Japan har länge varit ett sorts Mecha för gamers tack vare dess skickliga spelmakare. Under halva 80- och fram till början på 2000-talet var japanska spel alltid i framkant och det här har som ni säkert redan vet, fått flera intresserade för andra japanska kulturer.
Men tiderna har nu ändrats, japanska utvecklare verkar ha fastnat i ett ingrott spår som verkar vara läskigt att bryta sig ur. Vi ser uppföljare efter uppföljare från spelserier som nära på religiöst klamrar fast vid konventioner västerländska speltillverkare utvecklat vidare sedan länge.
Jag kunde själv ställa mig i ledet bland de frälsta en gång i tiden, men har insett mer och mer under åren som gått att landet har sina mörka fläckar. Att folk likt konsolfanboys förmodligen bara blundar för det och sväljer allt landet erbjuder bara för att det är ”kawaii” gror i mig. Vi snackar om ett land som fiskar ut världens hav på tonfisk, du hittar skyltar med ”no foreigners allowed withouth japanese escort” på restaurang och butiksdörrar och vi ska inte ens gå in på de mer sexuella tendenserna.
Tidigare under veckan skrev Sveriges bästa spelblogg, blog ‘em up en artikel om Segas fullkomliga misslyckande att lansera spelserien Yakuza 2 till den västerländska publiken. I en av länkarna hittade jag en liten kommentar till nyheten som jag inte kunde motstå måla upp en bild om hur just en sånhär ”otaku” skrivit inlägget.
Söt kommentar från “Everyone likes me, even the Danish” till kotakus artikel:
“This gets closer to SNES 16-bit. All the vibrant colors were impossible to be made on a NES.
And this reminds me too much of Habbo Hotel (don’t google it if you don’t know it!), and that is a retarded “game”.
I said: Don’t google it! Just believe me on my word.”
Bara genom att läsa det där haglar fördomarna inom mig och jag ser framför mig en liten 19årig kille med hela rummet fyllt av mangaböcker och dockor.
Killen verkligen avgudar allt som har med Japan att göra. Om han fick som han ville hade de visat anime och japanska tävlingsprogram på tv konstant och man kunde handla anime-brandat mjölk till bullarna mamma bakar.
Spel är enligt honom för enkla nuförtiden och han önskar att alla spel hade random encounters, 3D-grafik i spel är en uppblåst fluga som aldrig dött ut (men för eller senare inser även den stora massan det här också) och han förnekar tiden efter att SEGA ändrade ögonfärgen på Sonic.
… Jag är en hemsk människa.
Inga kommentarer än.